Svensk politik nackdel för IT-talanger

Publicerad 2012-02-10 08:26

Så vill Nima Sanandaji att Sverige ska ta vara på sina talanger.

Nima Sanandaji, VD för
tankesmedjan Captus.

I en insändare i Dagbladet ifrågasatte Nima Sanandaji, samhällsdebattör och författare bland annat till boken "Fri Zon - därför blev datorer, datorspel och internet världens innovationsmotor", sättet som regeringen och svensk politik skapar hinder för svensk IT-utveckling. För Spelindustrin.se berättar han mer om var vi befinner oss och hur Sverige borde ta hand om sin IT-potential.

Spelindustrin.se: I en insändare i Dagbladet i Sundsvall anser du att svenska politiker borde förbättra de generella förutsättningarna för de svenska talangerna. På vilket sätt tycker du att politiker borde göra detta?
Nima Sanandaji: Om vi tänker på talangfulla individer som verkar i en kunskapsintensiv bransch som IT, så verkar de i skarp global konkurrens. De verkar också i en miljö där både risker och ambitioner är höga. Det krävs att hundratals personer satsar på att försöka skapa nästa Minecraft för att en av dem ska lyckas fullt ut.
De svenska skatterna spelar en avgörande roll i sammanhanget. Å ena sidan beskattar vi framgång hårt. Om en framgångsrik IT-talang ökar sin lön med 100 kronor betalas både synlig och dold skatt på arbete. Om vi också räknar in konsumtionsskatterna går totalt 75 kronor till skatteverket, medan personen själv får behålla 25 kronor.
Vi har dessutom höga skatter på ägande av företag, vilket leder till att entreprenörer som äger sina företag i Sverige betalar skatt först på vinst och sen på kapital. Utländska ägare och offentliga ägare har en mycket mer förmånlig deal, eftersom de ofta inte betalar någon skatt på kapital.
Resultatet blir att de inhemska entreprenörerna diskrimineras av systemet.
Forskningen visar dessutom att ägarskatterna leder till att affärsänglar och venture kapital investerare minskar sin aktivitet. Om du behöver investera i 50 projekt för att ett av dem ska kunna bli nästa IT-succé så spelar det stor roll hur hårt vinsten från den succén beskattas. Och där ligger Sverige inte bra till.

I samma insändare räknar du upp svenska framgångshistorier som Dice, Skype, Spotify och Dreamhack, men tycker också att vi tyvärr inte riktigt lyckats dra nytta av allt detta fullt ut. Vad tror du Sverige och svenska företag skulle ha för potential om de fick bättre förhållanden?
Jag är lite av en outsider eftersom jag inte är född i Sverige, och blir ofta slagen av hur duktiga svenskar är på entreprenörskap. Under slutet av 1800-talet och första halvan av 1900-talet, när Sverige hade låga skatter och mycket fritt näringsklimat, startades världskända företag på löpande band i Sverige.
Under 1960- och 1970-talet började man dock föra en politik där svenska entreprenörer kunde betala mer än 100 procent i skatt, vilket satte stopp för framgångarna. Och de senaste ca 20 åren har vi åter börjat förbättra företagsklimatet – vilket resulterar i fler växande företag. Enda kruxet är att framgångarna flyttar huvudkontoren bort ur Sverige, för att undvika de bestraffande höga skatterna. Så det är tydligt att Sverige är ett land med ovanligt stor talang för entreprenörskap, men kanske inte alltid den bästa politiken.

Vad tycker du borde vara de viktigaste investeringarna eller förändringarna för att behålla den framskjutande positionen vi trots allt har?
Sverige har i grunden ett fritt och välfungerande system för företagande och utveckling. Men också ett system som närmast straffbeskattar talanger. Det är där den stora förändringen borde ske. Sen är det viktigt att myndigheterna förstår att satsningar inom IT, dataspel och liknande branscher präglas av mycket snabb utveckling. Därför är det viktigt att olika ärenden inte fastnar i byråkratins långsamma kvarnar. Lyckligtvis finns relativt få regleringar kring IT och dataspel – andra kreativa näringar som till exempel bioteknik präglas mycket mer av de utmaningarna.
Investeringar i bättre utbildningar och bättre infrastruktur behövs förstås. Men Sverige har i grunden rätt bra förutsättningar när det kommer till infrastrukturen för IT.

Spelföretagen i Sverige lockar till sig många unga talanger. Hur skulle politiker kunna underlätta för exempelvis Paradox Interactives inkubatorsatsning och hur skulle det kunna gynna skattebetalarna?
Å ena sidan kan man se det som så att Sverige är ett bra land att driva företag i, tills du börjar tjäna pengar och vill ta ut dem ur företaget. Då kan höga marginalskatter, fåmansbolagsreglerna, och höga ägarskatter skapa problem. Det har ju tyvärr blivit vanligt att företag som väl når framgång flyttar ut sina huvudkontor av dessa skäl.
Men även uppstartsverksamheter påverkas. Venture kapital och affärsänglar har ju blivit den nya "infrastrukturen" för modern entreprenörskap. Genom investeringar men också råd kan de hjälpa uppstartsverksamheter att komma på fötterna. Men investerarna vet att de måste satsa på många verksamheter för att en ska lyckas, och att den verksamhet som lyckas kommer beskattas hårt. Så venture kapital med svensk koppling diskrimineras. Utländska aktörer och statliga investerare tar istället deras plats.
Systemet fungerar, på sätt och vis, men jag kan känna att det är onödigt att inhemska affärsänglar ska få såna villkor. En framgångsrik IT talang jag pratade med sa till mig att han gärna vill bli affärsängel. Men en skatteregel gör att han behöver vara inaktiv som företagare i fem år innan han kan ta ut de pengar han tjänat, av just skatteskäl. Är det verkligen bra? Om fem år är ju hans kunskap om en snabbt förändrande industri mindre värd än idag.

Med tanke på att många av de nyskapande idéerna kommer från små utvecklare, är det inte viktigare att svenska IT-företag med befintliga resurser tar hand om dessa utvecklare än att politiker ska hjälpa innovatörerna att växa på egen hand?
Det är lite komplicerat. Vi vet att de verkligen nya idéerna kommer från ett litet gäng kreativa entreprenörer. Det är de som lanserar helt nya innovationer, både när det kommer till arbetssätt, ny teknik och affärsmodeller. Men de stora företagen är istället duktiga på att vara innovativa i små steg, alltså ständigt förbättra en process eller en produkt lite.
Ibland kommer framgången av att mindre företag lanserar nya idéer, och sen köps upp av större företag. Ibland växer sig de mindre företagen till stora av egen kraft. Och ibland knoppar de stora företagen av sig, så nya mindre verksamheter kan bildas med spetskompetens och viljan att ta risker.
Men utvecklingen är inget man kan diktera fram. Ibland fungerar en lösning bra och ibland en annan. Ibland lyckas de innovativa företagen bli framgångsrika, och ibland har de rätt teknik men fel affärsmodell. Nästa grupp entreprenörer som hakar på affärsidén kan bli de som faktiskt tjänar pengar på den. Det är många faktorer som behöver klicka för att företag ska nå framsteg.